annandagen i nordens äldsta universitetsstad har bjudit jag går på gatan på både ögongodis och besvikelse. nedan presenteras ett kort urval av dagens händelser. vad som är att betrakta som godsak respektive bakslag förstår ni såklart på egen hand, så proffsiga läsare kan nämligen den här moderna bloggen skryta med. gott så, då kör vi.

det hela började på svartbäcksgatan 27. tänkte spatsera runt lite i trädgården. carl var inte hemma.

vidare mot herr dag hammarskjölds väg, nummer 1 för att vara exakt. tänkte känna lite på stengolven mellan bokhyllorna. ekporten var låst.

tog istället sikte på en lång backe. den småbadade i sol. mina fötter mös.

den långa backen bjussade på ytterligare en backe. den var snöig och fin. jag går på gatan var inte sen att testa vad den gick för.

väl på toppen stiftades närmare bekantskap med en gigantisk klocka vid namn Gunilla och en handfull kanoner, vad de hette förblev dock oklart. toppen serverade även en hel del utsikt, och ännu mer sol.

väl nere från kullen tågade yours truly över slottsgården. tänkte svepa över trägolvet i rikssalen. varken kungen eller landshövdingen var hemma.

Etiketter anders björck, carl von linné, carolina rediviva, dag hammarskjöld, foto, gata, gå, gunillaklockan, tändstickor, uppsala slott